Jag har sovit nära henne i så många dagar nu att jag inte vill gå och lägga mig utan henne.

Det känns värdelöst och inte alls lockande att sova själv.

Idag på morgonen så vaknade hon lite emellanåt när jag fortfarande var halvt om halvt sovandes, eller vi var nog båda det, men i alla fall så vände hon sig mot mig och pussade min panna och somnade om mot mig och jag minns hur glad jag blev. 

Det finns ingen annan plats på jorden eller universum som jag hellre skulle vara på än vid din sida.

Ingen sol, inget hav, inte ens dykning kan ändra på det.